Hur organiserad brottslighet utnyttjar kommuner, myndigheter, företag och offentliga ersättningssystem.

Välfärdsbrottslighet har utvecklats till en betydande samhällsutmaning i Sverige. Kriminella nätverk kan använda företag, falska uppgifter, ekonomiska upplägg och otillåten påverkan för att komma åt offentliga medel. Konsekvenserna drabbar inte bara skattebetalarna, utan även de människor som välfärdssystemen är avsedda att skydda.

Kristoffer Samsing, tidigare polis, säkerhetsspecialist och författare till Kriminella nätverk och otillåten påverkan, belyser hur organiserad brottslighet kan utnyttja välfärdens strukturer och varför kommuner, myndigheter och andra samhällsaktörer behöver stärka sitt förebyggande säkerhetsarbete.

När välfärdssystemen blir en del av den kriminella ekonomin

Det svenska välfärdssystemet bygger på tillit, rättssäkerhet och principen att offentliga resurser ska användas där behoven finns.

Men samma system innehåller ekonomiska flöden, ersättningsmodeller och organisatoriska strukturer som kan missbrukas av kriminella aktörer.

Det kan handla om felaktiga utbetalningar, osanna fakturor, falska anställningsförhållanden eller företag som används för att dölja brottslig verksamhet.

Brottsligheten kan förekomma inom exempelvis personlig assistans, hemtjänst, vård, omsorg och andra offentligt finansierade verksamheter.

Ekobrottsmyndigheten har i sin rapportering under 2026 beskrivit hur kriminella aktörer med koppling till organiserad brottslighet har etablerat sig inom välfärdsområden där privata utförare verkar.

Det handlar inte enbart om ekonomiska förluster. När kriminella aktörer får inflytande över verksamheter som ansvarar för utsatta människor kan även trygghet, kvalitet och säkerhet påverkas.

Kristoffer Samsing – erfarenheter från polisarbete och säkerhetsfrågor

Under mina mer än två decennier inom Polismyndigheten har jag fått en bred inblick i hur kriminalitet kan utvecklas, organiseras och påverka samhället.

En av de viktigaste erfarenheterna är att organiserad brottslighet inte enbart handlar om de brott som syns i nyhetsrapporteringen.

Bakom narkotikahandel, bedrägerier och annan allvarlig kriminalitet finns ofta ekonomiska intressen, sociala relationer och strukturer som möjliggör fortsatt brottslighet.

Genom mitt arbete med säkerhetsfrågor och utredningar har jag också uppmärksammat hur bristande kontroll, otydliga ansvarsförhållanden och otillräcklig informationsdelning kan skapa sårbarheter.

Det är sårbarheter som kriminella aktörer kan försöka utnyttja.

Min erfarenhet är att det förebyggande arbetet måste börja långt innan en misstänkt oegentlighet har utvecklats till ett omfattande brottsupplägg.

Ett konkret exempel – misstänkta oegentligheter inom kommunal verksamhet

I ett ärende som jag själv har arbetat med uppmärksammades misstänkta oegentligheter med koppling till en kommunal verksamhet.

Omständigheterna väckte frågor om hur interna funktioner, ansvarsförhållanden och offentliga resurser kan utnyttjas när kontrollen inte fungerar tillräckligt väl.

Ärendet ledde till åtgärder för att hantera de uppmärksammade förhållandena.

För mig blev det ytterligare en påminnelse om betydelsen av intern kontroll, dokumentation och tydliga rutiner för att identifiera misstänkta oegentligheter.

Samtidigt är det viktigt att skilja mellan misstankar, konstaterade brister och brott som har fastställts genom rättslig prövning.

Detta exempel återges därför utan identifierande uppgifter om enskilda personer eller verksamheter.

Det centrala är inte att misstänkliggöra offentliganställda, utan att förstå hur organisationer kan förebygga och upptäcka att deras verksamhet utnyttjas.

Hur kriminella nätverk kan utnyttja LSS, personlig assistans och hemtjänst

Välfärdsbrottslighet kan genomföras på flera olika sätt.

Personlig assistans och LSS

Inom personlig assistans kan brottsliga upplägg exempelvis bygga på felaktiga uppgifter om utförd assistans, arbetade timmar eller ersättningsgrundande förhållanden.

Företag kan i vissa fall användas som brottsverktyg för att få ut offentliga ersättningar på felaktiga grunder.

När brottsligheten berör personer med omfattande stödbehov kan konsekvenserna bli särskilt allvarliga.

Hemtjänst och omsorg

Inom hemtjänst och omsorg kan riskerna bland annat avse felaktig fakturering, bristande kontroll av utförda tjänster, oseriösa underentreprenörer eller arbetslivskriminalitet.

Det kan också finnas säkerhetsrisker när personer med kriminella kopplingar får tillgång till särskilt utsatta människor och deras bostäder.

Företag som brottsverktyg

Kriminella aktörer kan använda bolag för att skapa en till synes legitim verksamhet.

Genom falska fakturor, osanna handlingar och komplicerade ekonomiska upplägg kan brottsvinster döljas eller offentliga ersättningar betalas ut felaktigt.

Det är viktigt att framhålla att den stora majoriteten av verksamheter inom vård och omsorg bedrivs seriöst.

Säkerhetsarbetet bör därför vara riskbaserat och proportionerligt, inte bygga på generella misstankar mot en hel bransch.

Otillåten påverkan och infiltration inom kommuner och myndigheter

Ekonomisk brottslighet är bara en del av problemet.

Kriminella aktörer kan också försöka påverka personer som ansvarar för tillstånd, upphandlingar, tillsyn, myndighetsbeslut eller ekonomiska utbetalningar.

Otillåten påverkan kan exempelvis ske genom hot, manipulation, otillbörliga erbjudanden eller försök att skapa personliga beroendeförhållanden.

I andra situationer kan det handla om att utnyttja interna kontakter eller försöka få tillgång till information som inte ska lämnas ut.

För en kommun eller myndighet innebär detta att säkerhetsarbetet behöver omfatta både ekonomiska kontroller och skyddet för medarbetare och beslutsprocesser.

Det är också viktigt att organisationer har fungerande rapporteringsvägar när anställda uppmärksammar misstänkta påverkansförsök.

Vad säger Brå, Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten?

Flera svenska myndigheter har dokumenterat sambanden mellan organiserad brottslighet, ekonomiska brottsupplägg och sårbarheter inom offentliga verksamheter.

Brottsförebyggande rådet har bland annat lyft välfärdsbrottslighet, parallella samhällsstrukturer och otillåten påverkan som viktiga områden i det lokala brottsförebyggande arbetet.

Den myndighetsgemensamma lägesbilden från 2025 beskriver hur organiserad brottslighet använder företag, penningtvätt, falska identiteter och otillåten påverkan för att skapa ekonomiska vinster och påverka samhällsfunktioner.

Ekobrottsmyndighetens rapportering från maj 2026 visar dessutom hur brottsliga aktörer kan utnyttja offentligt finansierade välfärdsverksamheter.

Sammantaget understryker dessa myndighetskällor betydelsen av systematisk kontroll, informationsutbyte och samverkan.

Fem åtgärder för att förebygga välfärdsbrottslighet

1. Stärk kontrollen av leverantörer och utförare

Kommuner och andra offentliga aktörer behöver ha fungerande rutiner för att granska leverantörer, ägarförhållanden, tillstånd och ekonomiska förutsättningar.

2. Identifiera risker innan avtal ingås

Riskbedömningar bör vara en naturlig del av upphandlingar, avtal och beslut om offentliga ersättningar.

3. Skydda medarbetare mot otillåten påverkan

Anställda behöver veta hur misstänkta påtryckningar ska dokumenteras, rapporteras och hanteras.

4. Förbättra samverkan mellan verksamheter och myndigheter

Informationsutbyte inom lagens ramar kan bidra till att upptäcka samband som annars riskerar att förbises.

5. Följ upp avtal, utbetalningar och avvikelser

Kontrollarbetet måste fortsätta även efter att ett avtal har tecknats eller en verksamhet har godkänts.

Det förebyggande arbetet är mest effektivt när kontroller, säkerhetsrutiner och uppföljning fungerar som en sammanhängande process.

Näringslivets och allmänhetens betydelse

Även företag och privatpersoner kan bidra till att minska utrymmet för ekonomisk brottslighet.

Det handlar bland annat om att kontrollera vilka företag man anlitar, vara uppmärksam på ovanliga betalningsupplägg och rapportera konkreta misstankar om oegentligheter.

I en tidigare artikel behandlar jag hur konsumenter och företag kan minska risken för att oavsiktligt bidra till kriminella verksamheter.

Läs: Stoppa kriminella nätverk i vardagen – Kristoffer Samsing

Kristoffer Samsing – författare och säkerhetsspecialist

Frågorna om organiserad brottslighet, välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan är också centrala i mitt författarskap.

I boken Kriminella nätverk och otillåten påverkan, utgiven under författarnamnet B. K. Samsing, behandlar jag hur kriminella strukturer kan påverka företag, myndigheter och enskilda människor.

Genom Samsing Experience arbetar jag vidare med föreläsningar, utbildning och strategisk rådgivning inom säkerhetsområdet.

En viktig utgångspunkt är att kombinera praktiska erfarenheter med kunskap om hur organisationer kan identifiera risker och stärka sin motståndskraft.

Läs mer om Kristoffer Samsings böcker och författarskap

Slutsats – välfärden måste skyddas mot organiserad brottslighet

Välfärdssystemens grundläggande uppgift är att ge stöd och trygghet till människor som behöver samhällets insatser.

När kriminella aktörer lyckas utnyttja systemen uppstår både ekonomiska förluster och risker för människor som är beroende av fungerande vård, omsorg och stöd.

För att motverka detta krävs mer än enskilda kontroller eller tillfälliga insatser.

Kommuner, myndigheter och andra samhällsaktörer behöver arbeta långsiktigt med riskbedömning, intern kontroll, säkerhet och samverkan.

Välfärdens resurser ska användas för människors behov – inte för att finansiera organiserad brottslighet.

Om författaren

Kristoffer Samsing är tidigare polis, säkerhetsspecialist och författare med över 20 års erfarenhet från Polismyndigheten.

Han är författare till Kriminella nätverk och otillåten påverkan och verksam inom Samsing Experience med inriktning på bland annat säkerhetsrådgivning, föreläsningar och förebyggande arbete mot kriminella nätverk och otillåten påverkan.

Källor och fördjupad läsning

Ursprungligen publicerad 2025. Genomarbetad och uppdaterad i oktober 2026.

#KristofferSamsing #BKSamsing #SamsingExperience #Välfärdsbrottslighet #OrganiseradBrottslighet #KriminellaNätverk #OtillåtenPåverkan #EkonomiskBrottslighet #Säkerhetsexpert #LSS #Hemtjänst #BrottsförebyggandeArbete