Kristoffer Samsing: Strategiskt polisarbete ger resultat

Färre skjutningar – men hotet från den organiserade brottsligheten består

Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten börjar ge tydliga resultat. Antalet skjutningar har minskat kraftigt, flera ledande aktörer inom kriminella nätverk har frihetsberövats och det internationella polissamarbetet har gjort det svårare för gängledare att styra våldet från utlandet.

Utvecklingen visar betydelsen av en tydlig politisk inriktning, strategiska prioriteringar inom Polismyndigheten och ett konsekvent fokus på de aktörer som leder, finansierar och möjliggör den grova brottsligheten.

Det är en positiv förändring. Samtidigt får minskningen av skjutvapenvåldet inte tolkas som att hotet från de kriminella nätverken är på väg att försvinna.

Skjutningarna har minskat kraftigt

Polisens statistik visar att 49 skjutningar inträffade i Sverige under perioden januari–juli 2026. Under motsvarande period 2025 registrerades 101 skjutningar.

Det innebär mer än en halvering och bekräftar den nedåtgående utveckling som har kunnat ses under de senaste åren. Under hela 2025 inträffade 158 skjutningar, jämfört med 391 under 2022.

Polismyndigheten bedömer att det målmedvetna arbetet har påverkat de kriminella nätverkens förmåga att utöva dödligt våld. Många personer har gripits och lagförts både i Sverige och utomlands. När ledande aktörer frihetsberövas, vapen tas i beslag och planerade våldsdåd kan avvärjas påverkas nätverkens operativa förmåga.

Det är ett viktigt resultat av ett långsiktigt och konsekvent arbete.

Våldet förändras när nätverken pressas

Kriminella nätverk är samtidigt anpassningsbara. När möjligheten att genomföra skjutningar begränsas kan andra våldsmetoder få större betydelse.

Under 2025 ökade antalet sprängningar i Sverige från 136 till 189. Polisen beskrev samtidigt en ökning av det strategiska våldet – våld som främst används för att skrämma, utpressa eller påverka en måltavla snarare än för att döda.

Sprängladdningar, handgranater och brandattacker mot bostäder och företagslokaler kan användas för att markera makt, driva in skulder och skapa rädsla. Ofta drabbas även anhöriga, grannar och andra människor som helt saknar koppling till den bakomliggande konflikten.

Utvecklingen under 2026 är mer positiv även på detta område. Under januari–juli registrerades 71 detonationer, jämfört med 123 under samma period 2025. Statistiken är preliminär, men visar att även sprängningsvåldet hittills har minskat.

Det förändrar dock inte problemets allvar. Varje sprängning i ett bostadsområde kan utsätta många människor för livsfara, förstöra bostäder och skapa en otrygghet som består långt efter detonationen.

Otillåten påverkan fortsätter under ytan

Parallellt med det synliga våldet pågår en mer lågintensiv men mycket samhällsskadlig verksamhet: otillåten påverkan.

Tjänstepersoner, chefer, politiker och beslutsfattare inom kommuner, myndigheter och samhällsnära verksamheter utsätts för hot, trakasserier, kartläggning och andra former av påtryckningar.

Syftet behöver inte vara att skada den utsatta personen. Det kan räcka att skapa tillräckligt mycket rädsla eller osäkerhet för att påverka ett beslut, fördröja en kontroll eller få någon att avstå från fortsatt granskning.

När en tjänsteperson börjar väga den personliga risken mot skyldigheten att genomföra sitt uppdrag har påverkan redan fått effekt.

Det är därför otillåten påverkan inte enbart är en fråga om den enskilda medarbetarens trygghet. Den riktas mot organisationens beslutsförmåga och ytterst mot själva myndighetsutövningen.

Den kriminella ekonomin håller nätverken vid liv

Den organiserade brottsligheten kan inte förstås enbart genom antalet skjutningar och sprängningar. Bakom det synliga våldet finns en omfattande kriminell ekonomi.

Pengar genereras genom bland annat narkotikahandel, bedrägerier, välfärdsbrott, arbetslivskriminalitet, utpressning och ekonomisk brottslighet. Vinsterna används för att finansiera fortsatt brottslighet, köpa lojalitet, rekrytera unga utförare och etablera inflytande i legala verksamheter.

Företag kan användas för att tvätta pengar, dölja brottsvinster och skapa en legitim fasad. Personer på insidan av organisationer kan rekryteras eller utsättas för påverkan för att lämna information, öppna dörrar eller kringgå kontroller.

Så länge de ekonomiska strukturerna består kan nya personer ersätta dem som grips. Därför måste arbetet mot kriminella nätverk också rikta sig mot pengarna, företagen, möjliggörarna och den infrastruktur som håller brottsligheten vid liv.

Minskade skjutningar är en framgång – inte ett slutmål

Utvecklingen visar att ett uthålligt och strategiskt arbete kan ge resultat. Minskningen av skjutningar är betydande och ska tas på allvar. Detsamma gäller den hittills lägre nivån av detonationer under 2026.

Men framgången får inte leda till att samhället sänker garden.

Kriminella nätverk förändrar sina metoder när förutsättningarna förändras. Det synliga våldet kan minska samtidigt som ekonomisk brottslighet, infiltration, utpressning och otillåten påverkan fortsätter under ytan.

Det krävs därför ett fortsatt högt tryck mot hela den kriminella strukturen – juridiskt, polisiärt, ekonomiskt och organisatoriskt. Kommuner, myndigheter och företag behöver samtidigt stärka sitt skydd mot otillåten påverkan och säkerställa att utsatta medarbetare aldrig lämnas ensamma.

Först när samhället förmår hålla tillbaka våldet, slå mot den kriminella ekonomin och skydda sina beslutsprocesser kan verklig och långsiktig effekt uppnås.

Läs mer om Kristoffer Samsings böcker, beställ Kriminella nätverk och otillåten påverkan – gängens krig mot samhället hos Adlibris och ta del av perspektivet i Nordnorsk Debatt.