Ett av de mest allvarliga – men samtidigt minst uppmärksammade – problemen i kampen mot organiserad brottslighet i Sverige är hur personer med funktionsnedsättning, särskilt neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autism, utnyttjas som verktyg i kriminella nätverks verksamhet.
Under mina år inom rättsväsendet har jag gång på gång mött unga och vuxna med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) eller intellektuell funktionsnedsättning, som blivit inblandade i grova brott. Många av dem förstod knappt vad de gjort – eller vad konsekvenserna skulle bli. Det mest smärtsamma? De var inte de verkliga förövarna. De var brickor i ett större spel – styrda av samvetslösa aktörer inom den organiserade brottsligheten.
Hur kriminella nätverk rekryterar personer med funktionsnedsättning
Kriminella grupperingar vet exakt vilka de ska rikta in sig på. De söker sig till personer som:
-
Har diagnoser som ADHD, autism eller andra kognitiva utmaningar
-
Har låg självkänsla eller svårigheter med socialt samspel
-
Saknar trygga vuxna eller skyddsnät
-
Letar efter tillhörighet eller status
De kriminella använder sig av hot, löften om pengar eller manipulativa strategier för att grooma och rekrytera sårbara individer. För många handlar det om att äntligen känna sig behövda – men priset blir högt.
Jag minns särskilt en ung man med autism som drogs in i ett gäng och användes som utförare i ett av de mest brutala våldsbrott jag sett. Han var tyst, förvirrad och aningslös om vad han hade blivit en del av. Trots sin utsatthet riskerade han flera års fängelse – medan de verkliga ledarna gick fria.
Siffrorna talar sitt tydliga språk
Bara de senaste fem åren har minst 660 personer med intellektuell funktionsnedsättning åtalats eller dömts för brott i Sverige. Den verkliga siffran är troligen betydligt högre. Det visar hur utbrett detta problem är – och hur mycket mer vi behöver göra.
Så kan vi skydda utsatta från att utnyttjas av gängen
Det räcker inte att ingripa när brottet redan är begånget. Vi måste jobba förebyggande – med kraft, samverkan och långsiktighet. Här är några avgörande åtgärder:
-
Tidigare samverkan mellan polis, socialtjänst, skola och psykiatri
-
Tidig kartläggning av riskpersoner med sårbarhet
-
Utbildning av personal i att upptäcka manipulation och grooming
-
Skyddsnät och alternativ för unga som annars riskerar att rekryteras
-
Ökad kunskap om NPF inom hela rättskedjan
Ett gemensamt ansvar – för ett tryggare samhälle
Ingen med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ska lämnas oskyddad i händerna på kriminella nätverk. Vi som samhälle måste ta ett större ansvar. Det handlar om att skydda våra mest sårbara från att manipuleras in i kriminalitet – men också om att stoppa rekryteringen till gäng innan den sker.
Detta är en del av den brottsbekämpning vi inte längre har råd att blunda för. Det är en fråga om mänsklig värdighet – men också om framtidens trygghet.
Kristoffer Samsing: Kriminella utnyttjar personer med funktionsnedsättningar
Kommuner och gängvåld – Kristoffer Samsing – Kristoffer Samsing
#ADHD #Autism #Psykiatri #OrganiseradBrottslighet #KristofferSamsing #Kommun #Polis
