Kriminella nätverk utgör ett av Sveriges allvarligaste samhällshot. Den organiserade brottsligheten påverkar tryggheten för privatpersoner, företag och offentliga verksamheter. Men hotet är betydligt större än det våld som syns på gatorna.
Bakom skjutningar och sprängningar finns en omfattande kriminell ekonomi. Där finns också barnrekrytering, penningtvätt, korruption, otillåten påverkan och ett systematiskt utnyttjande av företag.
Tillsammans bildar dessa delar en kriminell infrastruktur som kan försvaga rättssäkerheten, snedvrida konkurrensen och påverka samhällets beslut.
Kriminella nätverk behöver inte ta kontroll över hela samhällsfunktioner. Det kan räcka att skapa tillräckligt stort handlingsutrymme för att bedriva brottslig verksamhet, skydda inkomsterna och påverka människor som står i vägen.
Omkring 17 500 aktiva gängkriminella i Sverige
Polismyndighetens lägesbild för 2025 visar att omkring 17 500 personer bedöms vara aktiva gängkriminella i Sverige.
Därutöver bedöms omkring 50 000 personer ha koppling till aktiva gängkriminella. Det handlar om människor som befinner sig nära den kriminella miljön och som kan riskera att bli mer involverade.
Siffrorna behöver tolkas med viss försiktighet. Resultatet påverkas av vilka definitioner och metoder som används. Den kriminella miljön förändras dessutom kontinuerligt.
Lägesbilden visar ändå omfattningen av den utmaning som Sverige står inför.
Polisen kan gripa och lagföra ledande nätverksaktörer. Men om nyrekryteringen fortsätter kommer nya personer att fylla de positioner som blir lediga.
Brottsbekämpningen måste därför kombineras med tidiga och långsiktiga insatser från skolan, socialtjänsten, kommunerna, familjerna och civilsamhället.
Den kriminella ekonomin omsätter minst 352 miljarder kronor
Den kriminella ekonomin i Sverige beräknas omsätta minst 352 miljarder kronor om året. De samlade brottsvinsterna uppskattas till cirka 185 miljarder kronor.
Det handlar inte bara om narkotikahandel och traditionell gängbrottslighet. Pengar skapas, flyttas och döljs genom bland annat:
- svartarbete och skattebrott
- bedrägerier och bidragsbrott
- narkotika- och vapenhandel
- arbetslivskriminalitet
- välfärdsbrott
- miljöbrott
- penningtvätt och kriminella tjänster
- utnyttjande av företag och föreningar
Den kriminella ekonomin är nära sammanflätad med den legala ekonomin. Företag kan användas för att tvätta pengar, utfärda falska fakturor, delta i offentliga upphandlingar eller skapa en legitim fasad kring brottslig verksamhet.
Det drabbar seriösa företag som försöker konkurrera på lagliga och rättvisa villkor. Samhället går miste om skatteintäkter, välfärdssystemen utnyttjas och brottsvinster återinvesteras i ny kriminalitet.
Kampen mot organiserad brottslighet kan därför inte enbart handla om att beslagta vapen och gripa våldsaktörer. Samhället måste också slå mot pengarna, företagen, möjliggörarna och den ekonomiska infrastrukturen.
Skjutningarna minskar – men våldet förändras
Antalet skjutningar i Sverige har minskat kraftigt under de senaste åren.
Det är ett viktigt resultat av ett mer koncentrerat polisarbete, fler frihetsberövade nätverksaktörer och ett närmare internationellt samarbete.
Under 2025 ökade däremot antalet sprängningar jämfört med året före. Polisen beskriver sprängningar och brandattacker som former av strategiskt våld. Det är våld som ofta används för att skrämma, utpressa eller påverka en måltavla.
Utvecklingen under 2026 har hittills varit mer positiv även när det gäller detonationer. Men kriminella nätverk är anpassningsbara och kan snabbt byta metod när ett visst våldsuttryck blir svårare att använda.
Minskade skjutningar kan därför inte ensamt tas som bevis för att den organiserade brottsligheten har försvagats.
Utpressning, ekonomisk brottslighet, infiltration och otillåten påverkan kan fortsätta även när det synliga våldet minskar.
Barn rekryteras genom sociala medier
Rekryteringen av barn och unga är en av utvecklingens allvarligaste delar.
Kontakterna sker inte längre bara på skolgårdar, torg och i bostadsområden. En stor del av rekryteringen har flyttat till sociala medier och krypterade meddelandetjänster.
Det innebär att barn kan nås oavsett var i Sverige de bor.
Kriminella uppdrag kan presenteras som enkla möjligheter att tjäna pengar, få status eller bli en del av en gemenskap. Barn kan bland annat användas för att:
- transportera narkotika, pengar och vapen
- förvara farliga föremål
- bevaka platser och personer
- genomföra bedrägerier
- placera sprängladdningar
- utföra skjutningar och andra våldsbrott
När kontakten har etablerats kan barnet utsättas för hot, skuldsättning och kontroll. Det som först framställs som ett frivilligt uppdrag kan snabbt utvecklas till en situation som är mycket svår att lämna.
Barnen är inte nätverkens jämbördiga samarbetspartner. De utnyttjas av vuxna kriminella aktörer som överför riskerna till yngre och mer sårbara personer.
Otillåten påverkan angriper rättssäkerheten
Otillåten påverkan används för att förändra människors beslut, beteenden och prioriteringar.
Metoderna kan bestå av trakasserier, hot, våld, korruption, ryktesspridning eller mer subtila signaler. Påverkan kan riktas mot exempelvis:
- tjänstepersoner och chefer
- politiker och beslutsfattare
- företagare
- journalister
- vittnen
- personer med tillgång till känslig information
Påverkansförsöket behöver inte leda till ett öppet lagbrott för att få effekt.
Det kan vara tillräckligt att en kontroll skjuts upp, att en granskning mildras eller att någon väljer att inte rapportera det som har upptäckts.
Den myndighetsgemensamma lägesbilden visar att korruption och otillåten påverkan kan leda till att beslut fattas på felaktiga grunder. Det kan skada den fria konkurrensen, skapa orättvisor i välfärdssystemet och påverka grundläggande demokratiska processer.
Otillåten påverkan är därför inte bara ett hot mot den utsatta personen. Den kan också angripa organisationens beslutsförmåga och ytterst rättsstaten.
Hela samhället måste bygga motståndskraft
Arbetet mot kriminella nätverk kan inte enbart vara en uppgift för Polismyndigheten.
Den organiserade brottsligheten rör sig mellan den kriminella och den legala ekonomin. Den utnyttjar sårbarheter i både offentliga och privata verksamheter.
För att stärka samhällets motståndskraft behöver:
- Skolor, socialtjänst och civilsamhälle upptäcka barn i riskmiljöer tidigare.
- Kommuner och myndigheter stärka skyddet mot otillåten påverkan, korruption och infiltration.
- Företag förbättra kontrollen av leverantörer, underentreprenörer och ekonomiska transaktioner.
- Utsatta tjänstepersoner, chefer och beslutsfattare få tydligt stöd från sina organisationer.
- Brottsbekämpande myndigheter fortsätta rikta insatser mot brottsvinster, företag, möjliggörare och ledande nätverksaktörer.
- Samverkan mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle bli långsiktig och fungera i praktiken.
Kampen kan vinnas – men den kräver uthållighet
Samhället kan pressa tillbaka den organiserade brottsligheten. Minskningen av skjutningar visar att ett strategiskt och uthålligt arbete kan ge konkreta resultat.
Men kampen avgörs inte enbart av antalet gripna personer eller beslagtagna vapen.
Den avgörs också av samhällets förmåga att stoppa nyrekryteringen, begränsa den kriminella ekonomin och skydda människor och organisationer mot otillåten påverkan.
Det kräver kunskap, tydligt ledarskap och fungerande samverkan. Framför allt kräver det en gemensam vilja att agera innan de kriminella strukturerna hinner växa sig ännu starkare.
Läs även fördjupningen om kampen mot kriminella nätverk och ta del av Polisens myndighetsgemensamma lägesbild över organiserad brottslighet 2025.
#KristofferSamsing #KriminellaNätverk #OrganiseradBrottslighet #KriminellEkonomi #OtillåtenPåverkan #Barnrekrytering #Gängkriminalitet #Samhällssäkerhet #Rättssäkerhet
