Att arbeta som polis innebär i grunden att stå upp för rättssamhället och försvara lag och ordning. Rollen bygger på tanken att polisen ska vara en trygg och skyddad aktör i samhället, understödd av lagar, system och medborgarnas förtroende. Men för många poliser, särskilt de som arbetar nära organiserad brottslighet och gängkriminalitet, är verkligheten betydligt tuffare. Hotbilden mot dem är inte abstrakt – den är personlig, konkret och ofta livslång.

Hotbilden mot poliser är mer komplex än många tror

För poliser i frontlinjen handlar det inte bara om risken att möta fysiskt våld under ingripanden. Det handlar om systematiska och långsiktiga hot från kriminella nätverk som aktivt försöker påverka, tysta eller skada dem som står i vägen för deras verksamhet. Detta är en form av otillåten påverkan som är ett växande samhällsproblem.

Hoten är ofta subtila och svåra att bevisa. Målet är att skapa osäkerhet, oro och misstro – både i tjänsten och privat. Jag vet det, för jag har själv upplevt det.

När en polis aktivt pressar de kriminella strukturerna svarar nätverken ofta med att använda systemet emot dig. Falska anmälningar skickas till myndigheter som Inspektionen för vård och omsorg, Skatteverket, Socialtjänsten och andra tillsynsmyndigheter. Dessa anmälningar är i praktiken rena trakasserier, men de leder ändå till utredningar, samtal och förhör – där polisen plötsligt måste försvara sig trots att inget fel begåtts.

Hot, trakasserier och digital smutskastning – ett växande arbetsmiljöproblem

Det slutar inte vid falska anmälningar. Många poliser utsätts för:

  • Hotfulla telefonsamtal

  • Hot mot familjemedlemmar och barn

  • Nattliga besök vid bostaden

  • Förföljelse och kartläggning av privatlivet

  • Falska hemsidor och sociala mediekonton där poliser hängs ut

  • Spridning av lögner och personuppgifter online

Detta är klassiska metoder inom organiserad brottslighet för att bryta ner en person och minska deras förmåga att arbeta effektivt.

Forskningen: otillåten påverkan är ett utbrett fenomen inom polisen

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå, 2023) har nästan 4 av 10 poliser (37 procent) blivit utsatta för någon form av otillåten påverkan, såsom trakasserier, hot eller smutskastning.
Bland poliser som arbetar direkt med organiserad brottslighet och gängkriminalitet är siffrorna ännu högre. I flera regioner har över hälften av personalen vittnat om upprepad påverkan.

Det gör otillåten påverkan till ett av de allvarligaste arbetsmiljöproblemen för polisen – och en betydande risk för rättssäkerheten.

Konsekvenserna: Poliser lämnar yrket eller undviker vissa arbetsuppgifter

Facket Polisförbundet har under lång tid varnat för konsekvenserna av denna utveckling. Hoten gör att allt fler poliser tvekar att ta sig an ärenden kopplade till kriminella nätverk, och många väljer att lämna sina tjänster i förtid.
Resultatet blir ett försvagat rättssystem – precis vad de kriminella aktörerna vill uppnå.

Ett allvarligt samhälls- och demokratiskt hot

Detta är inte bara ett arbetsmiljöproblem. Det är ett demokratiskt problem.
När poliser tystas, hotas eller pressas påverkas hela samhällets trygghet.
När brottsbekämpande myndigheter inte längre kan agera fritt, när individer inom rättsväsendet skräms till tystnad eller bort från sina uppdrag, då vinner de kriminella mark.

Det är inte enskilda poliser som attackeras.
Det är rättsstaten.
Det är samhällets fundament.
Det är tilliten till polisens arbete.

Och det är därför denna problematik måste uppmärksammas, diskuteras och motverkas – inte tystas ner.

https://www.polisforbundet.se/rad-och-stod/hot-och-vald-mot-poliser/

Böcker – Kristoffer Samsing

Kristoffer Samsing: Gängens nätkrig – Kristoffer Samsing

#OtillåtenPåverkan #Säkerhetsrådgivning #KriminellaNätverk #Hotmottjänsteman #KristofferSamsing #Nätkrig