Sverige befinner sig just nu i ett avgörande skede i kampen mot den organiserade brottsligheten. Under första halvåret 2025 har polisen rapporterat en kraftig minskning av antalet skjutningar jämfört med samma period 2024. Samtidigt har sprängningarna ökat dramatiskt – och utvecklingen visar att våldet inte minskar, utan istället förändras.
Den organiserade brottsligheten i Sverige är fortfarande ett av de största hoten mot både trygghet, demokrati och samhällsutveckling.
Skjutningar i Sverige 2025 – en halvering men fortsatt dödligt
Enligt polisens statistik har det under första halvåret 2025 skett 84 bekräftade skjutningar, jämfört med 148 under samma period 2024. Det är nästan en halvering, vilket kan ge intrycket av att våldet minskat.
Men siffrorna döljer en mörkare verklighet. Trots minskningen har 27 människor dödats i skjutvapenvåld. Det betyder att skjutningarna i Sverige fortfarande är lika dödliga, och att gängens brutala metoder fortsätter att kosta liv.
Att antalet skjutningar minskar betyder därför inte att hotet från gängkriminalitet försvunnit. Våldet har istället ändrat form – och blivit mer oförutsägbart.
Sprängningar i Sverige 2025 – ett nytt vapen för kriminella nätverk
Det mest alarmerande är ökningen av sprängdåd. Under årets första sex månader har polisen registrerat 104 sprängningar, en fördubbling från 52 under samma period 2024.
Sprängningar används av kriminella som verktyg för hot, utpressning och maktdemonstration. De sker ofta i eller i närheten av bostadsområden, vilket innebär att vanliga medborgare direkt drabbas. Fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och oskyldiga grannar blir ofrivilliga mål i gängens kamp om makt och pengar.
Sprängdåden är särskilt svåra att utreda eftersom explosionerna ofta förstör bevismaterial. Samtidigt ökar tillgången till sprängmedel, vilket gör att de blir ett effektivt verktyg för gäng som vill skrämmas utan att behöva möta sina fiender öga mot öga.
Varför har skjutningarna minskat – men våldet fortsatt?
En viktig förklaring till den minskade frekvensen av skjutningar är att flera ledande gängledare inte längre kan styra sina nätverk från utlandet. Internationella polisinsatser och samarbete mellan länder har gjort det svårare för dessa personer att koordinera våldsdåd från säkra platser utanför Sverige.
Men denna framgång har skapat ett nytt problem: ett maktvakuum. När de etablerade ledarna försvinner kliver yngre och mer impulsiva individer in. De saknar erfarenhet och kontroll, men är ofta mer hänsynslösa. Resultatet blir en ny våldsspiral där tonåringar – ibland bara 13–14 år gamla – används som utförare av både skjutningar och sprängningar.
Många av dessa unga grips snabbt efter dåden, vilket kan förklara att uppklaringsgraden förbättrats. Men priset är högt – både för barnet som förlorar sin framtid, för brottsoffren och för samhället i stort.
Gängkriminalitet och otillåten påverkan – ett hot mot hela samhället
Parallellt med det fysiska våldet ökar otillåten påverkan. Det handlar om hot, ryktesspridning, digitala attacker och påtryckningar riktade mot dem som står upp mot gängens närvaro.
Ofta är det civilsamhällets aktörer som drabbas hårdast – styrelseledamöter i bostadsrättsföreningar, engagerade föräldrar i idrottsföreningar, socialsekreterare, lärare och andra som försöker stå emot kriminaliteten i sitt närområde.
När kriminella tar kontroll över bostadsområden genom exempelvis falsk folkbokföring, olaglig andrahandsuthyrning eller hot mot fastighetsägare, skapas en tystnadskultur. Grannar vågar inte vittna, krögare vågar inte säga emot, och myndighetsföreträdare riskerar att tystas av hot och trakasserier.
Resultatet blir att de seriösa aktörerna försvagas – och de kriminella får ännu större handlingsutrymme.
Slutsats – gängkriminaliteten minskar inte, den förändras
Utvecklingen under 2025 visar att gängkriminaliteten i Sverige inte är på väg att försvinna. Tvärtom har den anpassat sig. Antalet skjutningar har minskat, men sprängningarna har ökat kraftigt och otillåten påverkan breder ut sig.
För att bekämpa denna utveckling krävs inte bara polisiära insatser utan även ett starkare skydd för civilsamhället, bostadsområden och de människor som vågar stå upp mot kriminaliteten.
Det handlar ytterst om att försvara rättsstaten, tryggheten i våra bostadsområden och tilliten mellan människor.
Kristoffer Samsing om sprängningar och unga brottslingar – Kristoffer Samsing
https://www.regeringen.se/debattartiklar/2025/05/sa-ska-vi-stoppa-sprangningarna/
#Sprängningar #Skjutningar #KristofferSamsing #Gängkriminalitet #Kommun #Socialtjänst
