Kristoffer Samsing: De mest utsatta – gängens byte

I Sverige ser vi en skrämmande utveckling: kriminella nätverk rekryterar barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser (NPF), som ADHD och autism, samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dessa individer blir ofta lätta mål för gängen, som systematiskt manipulerar, hotar och lockar dem in i kriminalitet.

Detta är en verklighet jag själv har sett på nära håll under mina många år inom polisen. Jag har mött unga som åtalats för grova brott – men där det bakom ytan inte fanns någon genuin kriminell vilja. I stället handlade det om utsatthet. Någon annan, ofta äldre och mer etablerad i gängmiljön, drog i trådarna.

Hur gängen lockar unga med funktionsnedsättning

Kriminella nätverk använder en rad olika metoder för att dra in unga med NPF-diagnoser och kognitiva svårigheter:

• Falsk trygghet och gemenskap – gängen erbjuder en känsla av tillhörighet som många unga saknar.

• Snabba pengar och status – en lockelse som blir svår att motstå för den som inte förstår konsekvenserna.

• Hot och påtryckningar – många pressas att utföra uppdrag de inte kan säga nej till.

Resultatet blir att unga ofta hamnar i frontlinjen för kriminaliteten. De är de som grips, åtalas och döms – medan de som verkligen styr verksamheten står fria i bakgrunden.

Skrämmande statistik – och ett stort mörkertal

Enligt tillgänglig statistik har minst 660 personer med intellektuell funktionsnedsättning åtalats eller dömts för brott i Sverige de senaste åren. Men detta är sannolikt bara toppen av isberget. Den verkliga siffran är betydligt högre, eftersom många fall aldrig uppdagas.

Många av dessa unga blir utnyttjade som:

• kurirer för narkotika

• inblandade i sprängningar eller skjutningar

• ”målvakter” i ekonomisk brottslighet

• påverkanspersoner online, där de används för att sprida hot, rykten och smutskastning mot myndighetspersoner.

Konsekvenserna för individ och samhälle

Att unga med NPF och funktionsnedsättningar utnyttjas av kriminella nätverk är en tragedi på flera nivåer:

• För individen: De förlorar utbildning, framtid och riskerar sitt liv. Många hamnar under hot, skuld eller en “dödsdom” från gängen om de inte lyder.

• För familjerna: Anhöriga lever i ständig rädsla och riskerar själva att utsättas för hot och våld.

• För samhället: Organiserad brottslighet förstärks när gängen hittar nya sätt att exploatera sårbarheter.

Vad kan vi göra för att stoppa rekryteringen?

För att skydda barn och unga från att bli gängens byte krävs kraftfulla åtgärder på flera nivåer:

1. Tidiga insatser – upptäck riskfaktorer tidigt i skolan och socialtjänsten.

2. Ökad samverkan – polis, socialtjänst, vård och skola måste samarbeta mer effektivt.

3. Utbildning – ge yrkesverksamma verktyg för att förstå gängens metoder och kunna agera i tid.

4. Trygga alternativ – skapa meningsfulla vägar för unga, bort från gängen.

5. Skydd mot otillåten påverkan – myndigheter och tjänstemän måste skyddas bättre mot hot, förtal och trakasserier som ofta används för att tysta de som vill hjälpa.

Slutsats

Ingen ung person med ADHD, autism eller intellektuell funktionsnedsättning ska utnyttjas av kriminella nätverk. Ingen ska behöva leva under hot, skulder eller riskera sitt liv för att gäng ser dem som enkla offer.

Det är vårt gemensamma ansvar att stoppa rekryteringen, stärka skyddet och se till att de mest sårbara får stöd – inte lämnas i händerna på de kriminella. Genom kunskap, samverkan och mod att agera tidigt kan vi bryta mönstret och förhindra att ännu en generation blir gängens byte.

Kristoffer Samsing: Rekrytering till kriminella nätverk – Kristoffer Samsing

https://omni.se/forskare-unga-med-diagnos-riskerar-att-gangrekryteras/a/VP7WA4