Barn som ännu inte fyllt 15 år rekryteras av kriminella nätverk för att bära skjutvapen, placera sprängladdningar och utföra morduppdrag. Samtidigt ställs samhället inför en av sina svåraste säkerhetsutmaningar: Hur skyddar vi människor från livsfarligt våld, samtidigt som vi skyddar barnen från de kriminella som utnyttjar dem?
Av Kristoffer Samsing (B. K. Samsing), författare och säkerhetsspecialist med över 30 års erfarenhet från polis-, försvars- och säkerhetsarbete.
När ett barn med skarpladdat vapen stoppas av polisen
Föreställ dig följande situation.
En polis stoppar en pojke som ännu inte fyllt 15 år. Vid ingripandet upptäcks ett skarpladdat skjutvapen. Omständigheterna tyder på att pojken kan vara på väg att utföra ett morduppdrag åt ett kriminellt nätverk.
Polisens ingripande kan ha förhindrat ett mord.
Pojken omhändertas och placeras inom den slutna ungdomsvårdens eller tvångsvårdens särskilda former, beroende på de rättsliga förutsättningarna. Men vad händer om han avviker och återvänder till samma kriminella miljö?
Vad händer om nätverket omedelbart kontaktar honom och ger honom ett nytt uppdrag?
Och vad händer om samhället ännu en gång misslyckas med att bryta kontakten mellan barnet och de personer som utnyttjar honom?
Det är dessa frågor vi måste våga diskutera.
Det handlar inte om en avlägsen framtid. Barn rekryteras redan i dag till några av Sveriges grövsta våldsbrott.
Barn används som utförare i den organiserade brottsligheten
Kriminella nätverk har utvecklat metoder där allt yngre personer används för att utföra brott som tidigare i större utsträckning utfördes av äldre kriminella.
Barn kan få i uppdrag att transportera vapen, bevaka personer, genomföra sprängningar eller skjuta någon de aldrig tidigare träffat.
Rekryteringen kan ske mycket snabbt, ibland genom kontakter i sociala medier och krypterade chattjänster.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) rekryteras barn i 12–15-årsåldern till kriminella nätverk, ofta av andra unga. Barnen kan lockas med pengar, tillhörighet och status, men också utsättas för hot, manipulation och påtryckningar.
Det är en utveckling som innebär två parallella tragedier.
Människor riskerar att dödas. Samtidigt förstörs barns liv när de används som verktyg i den organiserade brottsligheten.
Allt fler yngre misstänks i det grova gängvåldet
Uppgifter från Polismyndigheten, redovisade av SVT i mars 2026, visar att antalet barn mellan 13 och 14 år som misstänktes för inblandning i våldshändelser i kriminella miljöer ökade från 31 under 2023 till 90 under 2025.
Det är nästan en tredubbling på två år.
Uppgifterna omfattar olika roller i brottsligheten och innebär inte att samtliga barn själva har utfört våldsdåd. Men utvecklingen visar hur allvarligt problemet har blivit.
När barn rekryteras till mord och sprängdåd räcker det inte att samhället reagerar efter att brottet har begåtts.
Vi måste kunna ingripa innan någon mister livet.
När samhällets skydd inte räcker till
Barn under 15 år är inte straffmyndiga i Sverige. Det betyder däremot inte att de står utanför samhällets möjligheter att ingripa.
Polisen kan under särskilda förutsättningar utreda allvarliga brott som begås av barn under 15 år. Socialtjänsten kan besluta om insatser och ansöka om tvångsvård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
Barn kan också placeras vid särskilda ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS.
Problemet uppstår när samhällets samlade åtgärder inte är tillräckliga för att förhindra fortsatt allvarlig brottslighet.
Under 2025 registrerades 135 avvikningar från SiS ungdomsvård, enligt myndighetens egen redovisning. Det var en tydlig minskning jämfört med tidigare år, vilket visar att säkerhetsarbetet har gett resultat.
Men varje avvikning måste bedömas utifrån den risk som den enskilda personen kan utgöra.
Ett barn som är placerat på grund av allvarlig kriminalitet och har en konkret koppling till pågående mordplaner kan innebära en helt annan risk än ett barn med en annan problembild.
Det är därför inte bara antalet avvikningar som är avgörande. Det är också vilka risker som uppstår när de sker.
Föreställ dig att det är din familj som drabbas
Föreställ dig att ditt barn skjuts ihjäl.
Eller att en sprängladdning detonerar vid din bostad och en familjemedlem mister livet.
Gärningspersonen grips. Polisen säkrar bevisning. Utredningen visar att den misstänkte ännu inte fyllt 15 år.
Som anhörig förväntar du dig att samhället gör allt som är rättsligt möjligt för att förhindra att samma person återigen kan begå ett allvarligt våldsbrott.
Men vad händer om den unge återvänder till den kriminella miljön och återigen blir tillgänglig för nätverkets uppdragsgivare?
Det är en fråga som måste tas på största allvar.
För brottsoffret spelar gärningspersonens ålder ingen roll när skottet träffar.
En kula är lika dödlig oavsett om den avfyras av en 14-åring eller en 24-åring.
Samhällets ansvar för att skydda människors liv måste därför vara en central del av diskussionen.
Barnets bästa och samhällets säkerhet är inte motsatser
Debatten om unga lagöverträdare handlar ofta om en motsättning mellan vård och säkerhet.
Jag menar att den motsättningen i många fall är felaktig.
Ett barn som har rekryterats till grov organiserad brottslighet kan samtidigt vara både brottsmisstänkt och utsatt för allvarlig exploatering.
Barnet kan vara hotat av sina uppdragsgivare, skuldsatt till nätverket eller utsatt för repressalier om det försöker lämna kriminaliteten.
Att återvända till samma miljö kan innebära att barnet snabbt rekryteras till nya våldsuppdrag.
Det kan också innebära att barnet självt riskerar att dödas.
Att skydda barnet från de kriminella nätverken är därför också ett sätt att skydda samhället från nya våldsbrott.
Det handlar inte om att överge barnets rättigheter.
Det handlar om att säkerställa att vården, skyddet och säkerheten faktiskt fungerar.
Säkra ungdomshem med vård, utbildning och behandling
Jag anser att Sverige behöver särskilt anpassade och säkerhetsmässigt robusta vårdformer för den begränsade grupp barn som efter individuella bedömningar bedöms utgöra en mycket hög och konkret risk för allvarligt våld.
Det ska inte handla om att placera barn i vanliga vuxenfängelser.
Det ska handla om verksamheter där säkerheten kombineras med kvalificerad vård och behandling.
Det förutsätter bland annat:
- Hög fysisk säkerhet: Åtgärder som minimerar risken för rymningar och avvikningar.
- Individuella riskbedömningar: Säkerhetsnivån ska utgå från konkreta risker och omprövas regelbundet.
- Skydd mot kriminell påverkan: Möjligheten för nätverk att hota, styra eller rekrytera barnet måste begränsas inom lagens ramar.
- Skolgång och behandling: Barnet ska få stöd att utvecklas och lämna kriminaliteten.
- Kompetent personal: Verksamheterna behöver tillräcklig bemanning och kunskap om både barn och grov organiserad brottslighet.
- Rättssäkerhet och tillsyn: Ingripande åtgärder måste vara nödvändiga, proportionerliga och förenliga med barnets rättigheter.
Målet ska alltid vara att barnet på sikt ska kunna återvända till ett liv utan kriminalitet.
Men återgången måste ske på ett sätt som inte utsätter barnet, brottsoffer eller andra människor för oacceptabla risker.
Säkerhet får aldrig ersätta förebyggande arbete
Säkrare vårdformer kan vara nödvändiga för en liten grupp barn med särskilt hög risk för grovt våld.
Men de kan aldrig ensamma lösa problemet med gängkriminalitet.
Det långsiktiga arbetet måste börja betydligt tidigare.
Skolan, socialtjänsten, polisen, vården och andra samhällsaktörer behöver kunna upptäcka och agera på tidiga tecken på rekrytering.
Det kräver fungerande informationsutbyte inom lagens ramar, tydligt ansvar, tidiga insatser och ett långsiktigt stöd till barn och familjer.
Det kräver också ett konsekvent arbete mot de personer som organiserar, finansierar och beställer våldsbrotten.
Vi får aldrig glömma att det bakom ett barn som utför ett morduppdrag ofta finns äldre personer som har planerat, möjliggjort eller beställt brottet.
Det är dessa strukturer som måste brytas.
När barn används som vapen måste samhället kunna agera
Efter många år inom Polismyndigheten och säkerhetsarbete har jag sett vilka konsekvenser hot, våld och organiserad brottslighet kan få för enskilda människor och deras familjer.
Min uppfattning är att Sverige måste bli bättre på att kombinera tre grundläggande uppgifter:
Att skydda brottsoffer. Att skydda barn från kriminell exploatering. Att förhindra nya grova våldsbrott.
Dessa uppgifter måste kunna förenas.
Att stärka säkerheten kring ett barn som utgör en konkret och allvarlig våldsrisk behöver inte stå i motsats till att ge barnet vård, utbildning och en möjlighet till en annan framtid.
Tvärtom kan det vara en förutsättning för att barnet ska kunna lämna kriminaliteten.
Samtidigt måste varje ingripande bygga på lagstöd, individuella bedömningar och respekt för grundläggande rättigheter.
Att inte förhindra ett allvarligt våldsbrott när det finns lagliga och proportionerliga möjligheter att göra det kan få förödande konsekvenser.
Samhället måste klara både skyddet och omsorgen.
Det är inte en orimlig förväntan.
Det är ett grundläggande ansvar.
Fördjupning: Kriminella nätverk och otillåten påverkan
I min bok Kriminella nätverk och otillåten påverkan – Hur organiserad brottslighet påverkar samhället beskriver jag hur kriminella nätverk rekryterar barn och unga, använder hot och påtryckningar och påverkar människor, familjer, myndigheter och samhällsviktiga verksamheter.
Genom autentiska berättelser, yrkeserfarenheter och fördjupade analyser belyser jag hur den organiserade brottsligheten fungerar och vilka konsekvenser den får för samhället.
Den 12 oktober 2026 utkom en ny, väsentligt utökad, uppdaterad och fördjupad pocketutgåva på 518 sidor.
Boken riktar sig till såväl yrkesverksamma inom polis, socialtjänst, skola, säkerhet och offentlig förvaltning som till alla som vill förstå den organiserade brottslighetens utveckling.
Läs mer och beställ den nya pocketutgåvan:
Om författaren – Kristoffer Samsing
Kristoffer Samsing, som även skriver under författarnamnet B. K. Samsing, är författare och säkerhetsspecialist med över 30 års erfarenhet från Polismyndigheten, Försvarsmakten och säkerhetsbranschen.
Hans arbete har bland annat omfattat grov organiserad brottslighet, brottsutredningar, operativ ledning, personsäkerhet och strategiska säkerhetsfrågor.
Genom sitt författarskap, sina föreläsningar och verksamheten Samsing Experience arbetar han för att öka kunskapen om kriminalitet, otillåten påverkan och förebyggande säkerhet.
Läs mer om Kristoffer Samsing och Samsing Experience
Källor och vidare läsning
- Brottsförebyggande rådet – Barn och ungas brottslighet
- Brottsförebyggande rådet – Kriminella nätverk
- Statens institutionsstyrelse – Stärkt säkerhet ger färre rymningar från SiS
- Polismyndigheten – Så rekryteras barn och unga till kriminalitet
- SVT Nyheter – Tredubbling av misstänkta barn i gängvåldet
#KristofferSamsing #BKSamsing #KriminellaNätverk #Gängkriminalitet #OrganiseradBrottslighet #BarnOchUnga #Gängrekrytering #Barnkriminalitet #OtillåtenPåverkan #Samhällssäkerhet #BrottsförebyggandeArbete #Skjutvapenvåld #Sprängdåd #BarnsRättigheter #SvenskKriminalpolitik