Otillåten påverkan behöver inte börja med ett hot eller ett brott. Ofta finns signalerna långt tidigare. Under Utredardagarna i Stockholm föreläste B. K. Samsing från Samsing Experience om hur utredare och organisationer kan identifiera, dokumentera och hantera sådana signaler innan situationen blir allvarligare.

Under min föreläsning om otillåten påverkan och hot i utredarrollen på Utredardagarna i Stockholm fick jag en kommentar från en av deltagarna:

”Men det är ju inget brott.”

Kommentaren kom när jag pratade om vikten av att reagera när flera mindre händelser börjar bilda ett mönster – och att då lyfta situationen till exempelvis chef, säkerhetsfunktion eller HR och, beroende på omständigheterna, även Polisen.

Och deltagaren hade helt rätt.

Otillåten påverkan är ingen egen brottsrubricering

Begreppet otillåten påverkan används för att beskriva olika former av påverkan som riktas mot exempelvis tjänstepersoner, utredare, beslutsfattare eller andra yrkesgrupper i syfte att påverka hur de agerar i sin tjänsteutövning eller yrkesroll.

Men otillåten påverkan är inte i sig en särskild brottsrubricering.

Vissa handlingar kan naturligtvis utgöra brott. Det kan exempelvis handla om hot, våld, trakasserier eller andra brottsliga handlingar. Men påverkan kan också börja långt innan gränsen för ett konkret brott har passerats.

Det är just där en viktig del av det förebyggande säkerhetsarbetet kommer in.

När små händelser börjar bilda ett mönster

En enskild händelse behöver inte framstå som särskilt allvarlig.

Det kan vara ett ovanligt mejl. Någon som återkommer gång på gång. Försök att kontakta andra personer i organisationen för att gå runt den ordinarie beslutsvägen. Frågor om en medarbetares privata förhållanden eller familj. Återkommande ifrågasättanden eller påtryckningar.

Var och en av händelserna kan vara svår att värdera.

Problemet uppstår när ingen ser helheten.

Om händelserna dokumenteras och läggs samman kan ett mönster ibland framträda som inte var synligt från början. Det som först såg ut som några isolerade kontakter kan då visa sig vara något som organisationen behöver undersöka närmare.

Därför är dokumentation så viktig.

Medarbetaren ska inte behöva göra den juridiska bedömningen

En central poäng under min föreläsning på Utredardagarna var att den enskilda medarbetaren inte ska behöva avgöra om det som inträffat är brottsligt.

Det är inte heller nödvändigt att vänta tills man med säkerhet kan konstatera att ett brott har begåtts innan organisationen reagerar.

Medarbetarens uppgift bör i första hand vara att uppmärksamma, dokumentera och rapportera det som avviker.

Därefter behöver organisationen ha förmåga att samla informationen och bedöma situationen. Beroende på vad som har inträffat kan det innebära att chef, säkerhetsfunktion, HR eller andra relevanta funktioner kopplas in.

I vissa situationer kan även kontakt med Polisen bli aktuell.

Det viktiga är att den enskilda medarbetaren inte lämnas ensam med frågan.

Organisationen behöver kunna se helheten

Arbetet mot otillåten påverkan är därför inte bara en fråga om hur den utsatta personen agerar. Det är i hög grad en organisations- och ledningsfråga.

Det behöver finnas tydliga vägar för att rapportera sådant som upplevs avvikande eller obehagligt. Medarbetaren behöver veta vem som ska kontaktas och känna förtroende för att informationen tas på allvar.

Organisationen behöver samtidigt kunna skilja mellan legitim kritik, normalt missnöje och sådant som faktiskt kan vara ett försök att påverka en medarbetare eller ett beslut på ett otillbörligt sätt.

Det kräver kunskap.

Och framför allt kräver det att information inte stannar hos olika personer eller funktioner utan att någon får möjlighet att se den samlade bilden.

Otillåten påverkan kan beröra många verksamheter

Problematiken är inte begränsad till rättsväsendet.

Utredare och handläggare arbetar varje dag med frågor som kan få stora konsekvenser för enskilda personer, företag och organisationer. Det kan handla om beslut och utredningar inom kommuner, myndigheter och regioner, men också om exempelvis välfärd, tillstånd, upphandlingar, tillsyn och andra verksamheter där ekonomiska eller personliga intressen kan vara betydande.

I sådana miljöer kan det också finnas personer som har ett starkt intresse av vad en utredning ska komma fram till eller vilket beslut som ska fattas.

Det betyder naturligtvis inte att varje kritiskt mejl eller missnöjd person utgör ett säkerhetsproblem.

Tvärtom måste en professionell organisation tåla både kritik och ifrågasättanden.

Utmaningen ligger i att kunna upptäcka när något börjar förändras – när legitim påverkan övergår i påtryckningar eller när flera händelser tillsammans börjar ge anledning till en annan bedömning.

Kunskap är en förebyggande säkerhetsåtgärd

Det är en av anledningarna till att jag genom Samsing Experience arbetar med föreläsningar, utbildningar och rådgivning kring otillåten påverkan, organiserad brottslighet, kriminella nätverk, infiltration och insiderproblematik.

Min utgångspunkt är att kunskap i sig är en viktig del av det förebyggande arbetet.

Ju tidigare en organisation känner igen förändrade beteenden och avvikande händelser, desto större möjlighet finns att agera innan situationen eskalerar.

Det förebyggande arbetet handlar därför inte om att misstänkliggöra människor eller att göra varje obehaglig situation till en polisiär fråga.

Det handlar om att skapa organisationer där medarbetare vet vad de ska vara uppmärksamma på, hur de ska dokumentera det och vart de ska vända sig.

Erfarenheter bakom Samsing Experience

Jag, B. K. Samsing (Bo Kristoffer Samsing), arbetar i dag genom Samsing Experience med säkerhetsfrågor, föreläsningar och utbildningar. Min bakgrund omfattar bland annat arbete som polis och inom säkerhetsområdet, tillsammans med många års praktisk erfarenhet av frågor som rör hot, risker, organiserad brottslighet och otillåten påverkan.

Problematiken behandlar jag också i min bok Kriminella nätverk och otillåten påverkan, där jag beskriver hur organiserad brottslighet kan påverka samhället genom betydligt fler mekanismer än det synliga våld som ofta dominerar nyhetsrapporteringen.

Hot och våld är en del av bilden. Men påverkan kan också handla om infiltration, ekonomiska intressen, insiderproblematik, tystnad och mer subtila försök att påverka människor och beslut.

Det är därför vi behöver förstå vad som händer innan situationen når den punkt där alla kan konstatera att något allvarligt har inträffat.

Ibland behöver vi reagera innan något har blivit ett brott

Kommentaren från deltagaren på Utredardagarna fångade egentligen en av föreläsningens viktigaste frågor.

”Men det är ju inget brott.”

Nej. Inte nödvändigtvis.

Och det är just därför det förebyggande arbetet är så viktigt.

Att reagera betyder inte automatiskt att någon ska polisanmälas eller betraktas som misstänkt för brott. Det betyder att organisationen uppmärksammar, dokumenterar och bedömer det som händer.

För när flera mindre händelser börjar bilda ett mönster kan det finnas anledning att agera.

Helst innan situationen har hunnit bli allvarligare.

B. K. Samsing
Säkerhetsspecialist, författare och föreläsare
Samsing Experience

Läs mer om Utredardagarna 2026, där B. K. Samsing från Samsing Experience föreläste om otillåten påverkan och hot i utredarrollen, hos Centrum för Kunskapsutveckling – Utredardagarna.

#KristofferSamsing #BKSamsing #SamsingExperience #OtillåtenPåverkan #Säkerhet #OrganiseradBrottslighet #FörebyggandeSäkerhet #Utredardagarna